Glashusets KBT Stockholm

Depression och KBT

Nille Christe — Mon, 11 Feb 2019 10:02:05 +0000

Vad är skillnaden mellan depression och sorg?

Många undrar vad som skiljer en depression från allvarliga känslor av förtvivlan vid exempelvis en förlust av någon eller något som man älskar. Var går gränsen för vad som kan anses vara normala och begripliga känsloreaktioner och en klinisk depression? Det man skulle kunna säga är att det finns symptom som är gemensamma för båda dessa tillstånd. Exempelvis är upplevelser av värdelöshet och hopplöshet, svårigheter att sova och minskad aptit vanligt hos både deprimerade personer och personer som går igenom en kris av något slag. Men det går också att hitta generella skillnader i hur man tänker och känner. En person som är deprimerad känner ofta en mer utdragen och ihållande nedstämdhet och har svårt att föreställa sig känslor av glädje och lycka. En person som går igenom en sorgeprocess beskriver däremot känslor av tomhet och förlust som förknippas med specifika tankar och minnesbilder. De mest intensiva och plågsamma känslorna brukar också avta i intensitet efter några veckor och kan komma och gå i vågor.

Varför blir man deprimerad?

En depression uppstår sällan till följd av en enda orsak, utan består av en mängd komplexa upplevelser. Samhälleliga faktorer – som ensamhet, isolering och ökad psykosocial utsatthet – anses vara en av orsakerna till att allt fler människor bli deprimerade. Sårbarhet i form av svåra barndomsupplevelser i kombination med förändringar i ens personliga liv kan öka sannolikheten för att utveckla depression. Med andra ord kan en livsomställning till exempel i form av skilsmässa eller att bli av med jobbet och dess naturliga reaktioner av sorg och smärtsamma känslor, medföra mer permanent nedstämdhet och depression. Forskning visar dock att man inte behöver identifiera den exakta bakomliggande orsaken till depressionen för att kunna häva den. Depression är ett problem som handlar om förhållandet mellan individen och individens liv och inte om problem som enbart existerar inom individen.

Depression och KBT

Utifrån Kognitiv Beteendeterapi arbetar man först och främst med att identifiera och förändra personens reaktioner på depressionen. Det vill säga, att 1) försöka förstå sambanden mellan situationer, tankar, känslor, känslostyrda beteenden och dess konsekvenser. En deprimerad person tenderar att isolera sig och att undvika sådant som tidigare kändes meningsfullt och roligt. De tenderar också att tolka och reagera på händelser på ett pessimistiskt och självkritiskt sätt. 2) Identifiera livsområden där tolkningarna och reaktionerna/beteenden inte hjälper eller förvärrar tillståndet, 3) träna på att närma sig dessa livsområden och svåra situationer samt träna på att förändra sina reaktioner, 4) förebygga nya episoder av depression genom att ta itu med de större livsfrågorna.

Dessa steg handlar i grund och botten om att inte låta sig styras helt av sina känslor, sin sinnesstämning. I stället får individen stöd och hjälp i att kunna agera tvärtemot känslan, när det är mer hjälpsamt och konstruktivt på längre sikt. När känslor av orkeslöshet, värdelöshet och hopplöshet manar en djupt deprimerad person att stanna kvar i sängen och sluta svara i telefon, kan ett steg i behandlingen vara att gå upp ur sängen, trots att sinnesstämningen vill annorlunda. När känslor av likgiltighet får en deprimerad person att avstå från att göra sådant som hen tidigare tyckte om att göra, fokuserar behandlingen på en successiv återgång till dessa aktiviteter, trots bristen på glädje och entusiasm. Behandlaren hjälper också till med att öka distansen till negativa och mörka tankar, vilka påverkar en deprimerad persons tolkningar av sig själv, sin omgivning och framtiden. Ofta kan denna så kallade kognitiva omstrukturering ske som ett resultat av en ökad aktivitetsnivå och genom att personen genererar nya erfarenheter och testar sina pessimistiskt färgade hypoteser.

Funkar KBT på depression?

Den variant av KBT som vanligtvis används i depressionsbehandling kallas för Beteendeaktivering, eller Självaktivering, och bygger bland annat på de moment som har beskrivits ovan. I en utvärdering av metoden, där man jämförde beteendeaktivering med kognitiv terapi, läkemedelsbehandling och placebo, fann man att beteendeaktivering jämte behandling med antidepressiva var mest effektiva vid djupare depression. Vid lindrig depression var emellertid alla metoder likvärdiga (Dimidjian, Hollon et al, 2006).

Om du vill läsa mer om depression och denna behandlingsmetod hänvisar jag till ursprungsförfattarnas arbete ”Depression in context. Strategies for guided action” av Martell, Addis & Jacobson, 2001.

Källor:

Dimidjan, Hollon et al (2006) Randomized trial of behavioral activation, cognitive therapy and antidepressant medication in the acute treatment of adults with major depression.Journal of Consulting and Clinical Psychology 74 (4): 658-670

The post Depression och KBT appeared first on Glashusets KBT Stockholm.

Stress och KBT: hur påverkas vi av stress

Nille Christe — Sun, 23 Sep 2018 08:45:11 +0000

EN UPPSATS OM STRESS

En av mina absoluta favoritpersoner och numera nära väninna Susanne Udenius och jag, pluggade ihop på Karolinska Institutets Psykoterapeutprogrammet med KBT inriktning. Vi bestämde oss ganska tidigt för att skriva vår magisteruppsats tillsammans, då vi båda delade ett stort intresse för fenomenet ”stress”, betraktat utifrån alla möjliga viktiga perspektiv, inte minst ett KBT perspektiv.

Målgruppen var personer som arbetade inom vårdkontaktyrken och behandlade människors lidande dagligen. Men de vetenskapliga, bakomliggande teorierna och våra resultat går egentligen att generalisera och applicera på en större population. Vår forskning kretsade i första hand runt arbetsrelaterad stress och vi försökte bland annat se sammanhang och kopplingar mellan faktorer som ökade respektive minskade symptom på stress.

Vi förde även ett resonemang kring hur arbetsplatser och arbetsgivare kan förhindra att personal slits ut. Och hur vi själva – både som medarbetare och medmänniskor – kan hjälpa till med att upprätthålla balansen mellan belastningar och våra individuella och gemensamma resurser. För det är en av de viktigaste orsakerna till att vi upplever stress.

STRESS ORSAKAS AV EN OBALANS MELLAN KRAV OCH RESURSER

Upplevelsen av stress handlar om att belastningar som drabbar oss alla i någon form ( till exempel på grund av tidspress, yttre krav på prestation, yttre förväntningar på resultat, Förändringar, otydlighet och mentalt krävande arbeten, livskriser, sorg t ex) uppfattas som hotfulla eller utmanande. När de inte står i proportion till våra resurser (till exempel på grund av sömnbrist, brist på kontroll och socialt stöd, orimliga, inre krav på prestation).

Om denna obalans mellan belastningar och resurser drar ut på tiden och om vi inte får möjlighet att återhämta oss, så kommer vi med största säkerhet att fungera allt sämre.

STRESS HAR EN TYDLIG FYSISK OCH PSYKISK PÅVERKAN

Föreställ dig en bil med en motor (eller något annat mekaniskt) som börjar få slut på olja. Oljelampan lyser förtvivlat men vi trycker gasen i botten. Motorns bestånddelar gnisslar vidare mot varandra utan sitt oumbärliga skydd och utan att protestera alltför högljutt i början. Den ber sannerligen inte om en välbehövlig paus. En sådan motor brukar bli väldigt medfaren, rentav förstörd och obrukbar för gott.

Poängen men den här jämförelsen är att illustrera vad långvarig stress utan återhämtning innebär för våra kroppar. Vi utsätter den för slitage. Vi riskerar att göra åverkan och tillfoga våra organ skador som lämnar spår. Och i praktiken tar det tid innan vi märker något av det.

Här listar jag en del signaler som man kan identifiera som symptom på stress:

Magen krånglar
Vi kan känna oss stela och spända i nacke och axlar, och huvudvärken börjar smyga sig på framåt eftermiddagen
Vi blir förvirrade och glömmer saker
Vi blir långsamma i tankarna
Vi börjar sova dåligt, kanske får vi svårt att somna in eller så vaknar vi till strax innan gryningen, oförmögna att kunna somna om
Vi blir mer mottagliga för infektioner av alla de slag.
Vi tappar snabbt koncentrationen och kan känna oss störda – rentav uppjagade – av olika sinnesintryck.
Kanske Ilsknar vi till och brusar upp för småsaker?
Vi blir också ledsna och gråter oftare än förut
Våra tolkningar och handlingar blir alltmer färgade av pessimism men också av rädsla.
Vi uppmärksammar selektivt hypotetiska faror som måste åtgärdas.

Om du upplever någon av dessa symptom oftare i din vardag, är du förmodligen inne i en situation av negativ stress och borde fundera på att dra ner på tempot. Inventera vilka preventiva åtgärder som du kan använda dig av. Vad behöver du ändra i din livssituation för att antingen öka dina resurser eller att minska dina belastningar?

Som du säkert märker, är detta med negativ stress och dess konsekvenser ett ämne som jag är djupt intresserad av. Stress har en enorm påverkan på människors liv och dess välbefinnande. Stress har också uppmärksammats som en av nutidens största risk för ohälsa.

I mina kommande bloggar kommer jag bland annat att beskriva förebyggande åtgärder, men också ge förslag på psykoterapeutiska interventioner och behandlingsprogram som kan behövas när utmattningssyndromet är ett faktum .

The post Stress och KBT: hur påverkas vi av stress appeared first on Glashusets KBT Stockholm.

Assertiveness and collaboration: can therapy methods help to improve the well-being of employees?

Nille Christe — Fri, 21 Sep 2018 11:10:49 +0000

I started my career working in the Swedish Social Services. I was very proud of the work we were doing, as we assisted many people who really were in dear situations. But I also felt many times frustrated by the enormous amount of energy which usually took to push forward the service requests I considered were needed.

The Social Service system is a very complex machine. It is regulated by lots of red tape, policy, guidelines and rules. But, nevertheless, it is extremely difficult to follow a standard way of allocating social services – or deciding who is responsible for providing them. This is of no surprise: as I learned from my own experience the needs of different individuals can be seldom solved exactly in the same way and it often comes to a matter of opinion.

These highly demanding requirements the system, as I experienced it, was prone to create lots of disagreements. I had to manage a network of resources which in many cases would argue vividly about their role or responsibility in the case at hand. I discovered that without good skills in handling conflicts, collaboration was almost impossible. I also discovered how easy was to get pushed, or pushed back, and how discontent and stress levels could raise to dangerous levels. I witnessed how easily the workloads got unbalanced between different employees and how far management was from being able to handle these problems.

Years later, as a licensed CBT psychotherapist, I have learned many of the skills that would have been needed in that job. But to my surprise, it did not take long to discover that the problems we experienced at the Social Services are also present in other organisations, especially in service providers of all sorts operating in competitive markets and with low margins or limited resources.

Although management generally focuses in techniques like automation or standardizing processes as a way to improve quality of service, I realized that human sciences can complement these necessary improvements with a very useful set of tools: assertive skills to manage conflicts.

By properly managing (internal) conflicts we can improve collaboration and provide much better services to our customers. Could this be one of the key components to improve satisfaction and wellness among employees, as well as keeping a high level of service quality?

If you believe this topic can be interesting for your business, please contact us at Glashusets to discuss further.

The post Assertiveness and collaboration: can therapy methods help to improve the well-being of employees? appeared first on Glashusets KBT Stockholm.

Welcome to Glashusets KBT new Website

Nille Christe — Fri, 21 Sep 2018 10:51:23 +0000

It is finally here and we really are proud of it!

Our new site is built to reflect the spirit of Glashusets KBT: we want to inspire you and invite you to start a change journey.

There are so many things I would like to say about my services that it was very difficult to keep texts to a minimum. But it is done, and this really makes the site more streamlined and interactive. And if you still want to know more about Cognitive Behavioral Therapy (or KBT as it is usually referred in Swedish) just leave your e-mail and your questions in the contact page form

Glashusets received its name from the special room where I started counselling. The room has large windows, is decorated with plants and opens into a beautiful garden, creating a relaxing and inspiring atmosphere.

My glasshouse is still available in Julitavägen, of course, as I have received very positive feedback my customers, who really like the room. But for those of you who find convenient a more central location Glashusets KBT also offers now the possibility of booking sessions in Surbrunnsgatan 5.

Glashusets KBT’s site also includes a new online booking system and allows you to provide your contact details if you want me to reach back. I have also decided to publish my Calendar with the aim of providing an overview of available times.

And finally, we have added this Blog section where I hope you will be reading our posts, which I intend to keep writing from time to time. The posts will touch different aspects of therapy treatments and the problems which we can address with CBT.

I hope you will enjoy it!

Nille

The post Welcome to Glashusets KBT new Website appeared first on Glashusets KBT Stockholm.