EN UPPSATS OM STRESS
En av mina absoluta favoritpersoner och numera nära väninna Susanne Udenius och jag, pluggade ihop på Karolinska Institutets Psykoterapeutprogrammet med KBT inriktning. Vi bestämde oss ganska tidigt för att skriva vår magisteruppsats tillsammans, då vi båda delade ett stort intresse för fenomenet ”stress”, betraktat utifrån alla möjliga viktiga perspektiv, inte minst ett KBT perspektiv.
Målgruppen var personer som arbetade inom vårdkontaktyrken och behandlade människors lidande dagligen. Men de vetenskapliga, bakomliggande teorierna och våra resultat går egentligen att generalisera och applicera på en större population. Vår forskning kretsade i första hand runt arbetsrelaterad stress och vi försökte bland annat se sammanhang och kopplingar mellan faktorer som ökade respektive minskade symptom på stress.
Vi förde även ett resonemang kring hur arbetsplatser och arbetsgivare kan förhindra att personal slits ut. Och hur vi själva – både som medarbetare och medmänniskor – kan hjälpa till med att upprätthålla balansen mellan belastningar och våra individuella och gemensamma resurser. För det är en av de viktigaste orsakerna till att vi upplever stress.
STRESS ORSAKAS AV EN OBALANS MELLAN KRAV OCH RESURSER
Upplevelsen av stress handlar om att belastningar som drabbar oss alla i någon form ( till exempel på grund av tidspress, yttre krav på prestation, yttre förväntningar på resultat, Förändringar, otydlighet och mentalt krävande arbeten, livskriser, sorg t ex) uppfattas som hotfulla eller utmanande. När de inte står i proportion till våra resurser (till exempel på grund av sömnbrist, brist på kontroll och socialt stöd, orimliga, inre krav på prestation).
Om denna obalans mellan belastningar och resurser drar ut på tiden och om vi inte får möjlighet att återhämta oss, så kommer vi med största säkerhet att fungera allt sämre.
STRESS HAR EN TYDLIG FYSISK OCH PSYKISK PÅVERKAN
Föreställ dig en bil med en motor (eller något annat mekaniskt) som börjar få slut på olja. Oljelampan lyser förtvivlat men vi trycker gasen i botten. Motorns bestånddelar gnisslar vidare mot varandra utan sitt oumbärliga skydd och utan att protestera alltför högljutt i början. Den ber sannerligen inte om en välbehövlig paus. En sådan motor brukar bli väldigt medfaren, rentav förstörd och obrukbar för gott.
Poängen men den här jämförelsen är att illustrera vad långvarig stress utan återhämtning innebär för våra kroppar. Vi utsätter den för slitage. Vi riskerar att göra åverkan och tillfoga våra organ skador som lämnar spår. Och i praktiken tar det tid innan vi märker något av det.
Här listar jag en del signaler som man kan identifiera som symptom på stress:
- Magen krånglar
- Vi kan känna oss stela och spända i nacke och axlar, och huvudvärken börjar smyga sig på framåt eftermiddagen
- Vi blir förvirrade och glömmer saker
- Vi blir långsamma i tankarna
- Vi börjar sova dåligt, kanske får vi svårt att somna in eller så vaknar vi till strax innan gryningen, oförmögna att kunna somna om
- Vi blir mer mottagliga för infektioner av alla de slag.
- Vi tappar snabbt koncentrationen och kan känna oss störda – rentav uppjagade – av olika sinnesintryck.
- Kanske Ilsknar vi till och brusar upp för småsaker?
- Vi blir också ledsna och gråter oftare än förut
- Våra tolkningar och handlingar blir alltmer färgade av pessimism men också av rädsla.
- Vi uppmärksammar selektivt hypotetiska faror som måste åtgärdas.
Om du upplever någon av dessa symptom oftare i din vardag, är du förmodligen inne i en situation av negativ stress och borde fundera på att dra ner på tempot. Inventera vilka preventiva åtgärder som du kan använda dig av. Vad behöver du ändra i din livssituation för att antingen öka dina resurser eller att minska dina belastningar?
Som du säkert märker, är detta med negativ stress och dess konsekvenser ett ämne som jag är djupt intresserad av. Stress har en enorm påverkan på människors liv och dess välbefinnande. Stress har också uppmärksammats som en av nutidens största risk för ohälsa.
I mina kommande bloggar kommer jag bland annat att beskriva förebyggande åtgärder, men också ge förslag på psykoterapeutiska interventioner och behandlingsprogram som kan behövas när utmattningssyndromet är ett faktum .